jeez, är helt mörbultad idag efter mina bravader i nya lägenheten igår… målade världens krångligaste hall plus en hel del i sovrum, kök och vardagsrum. känns i kroppen idag… underligt nog är det högerbenet som mår sämst idag. rätt otippat… trodde det skulle vara typ rygg, nacke, axlar…….. :D

och nu ska man ge sig på att tvätta fönster………. :P

Annonser

tydligen diskuterade åsa moberg och bob hansson elitskolor i skolfront på tv häromdan. typ varför det anses vara fel att ha elitskolor för samhällsvetare, matematiker, fysiker osv när elitidrottare tillåts ha elitskolor. ett av resonemangen var visst att idrottare inte hotar den etablerade maktbalansen på nåt sätt, utan snarare är nånting som makthavarna solar sig i glansen av. låter himla intressant, måste jag säga. ska spana efter programmet på svt.se…

förresten så utförde jag veckans goda gärning på jobbet i torsdags, när en fjäril förgäves kämpade mot fönstrets hårda glasruta. jag försökte först öppna fönstret, men det visade sig vara övermänskligt, så då rev jag driftigt ur en sida ur mitt kollegieblock och byggde en liten låda (en sån som min kusin lärde mig att göra den där sommaren när vi var 14 och lekte att vi var tvillingar), som jag klistrade ihop med postit-lappar. (släng dig i väggen, macgyver…) fångade in fjärilen, en sån där fin nässelfjäril du vet, och gick ner till ytterdörren, och när jag stod på trappen utanför släppte jag den. den flög upp mot träden, sådär drypande poetiskt som det jämt är på film. det var riktigt roligt, faktiskt.

…avslutningsvis: fan, vad skönt det ska bli att flytta och slippa höra grannsnubben kissa………….

drömde om tiger. vi badade och busade. vaknade med ett leende.

hmm…

förr i världen: ”kan jag få det på ett papper så att jag inte tappar bort det?”

nu: ”kan jag få det på e-mail? papper tappar man bara bort…”

läste några unga författares manifest på DN (här), och jag måste säga att första reaktionen är: ”suck, jag blir såå himla trött!!” hela texten är sådär lagom arrogant och fisförnäm, och klankar ner på diverse andra skapelser. orka, liksom. vill de skriva på ett visst sätt, så varsågod. det finns heller inget som säger att de inte själva ska tycka att deras verk är bättre än alla andras – för det är ju inte konstigt om de skriver på ett sätt som tilltalar dem själva. det är precis därför jag brukar säga att jag ytterst sällan stöter på böcker som jag inte kunnat skriva bätttre själv. det låter väldans arrogant, men det är sant. (jag råkade säga det på skrivarkursen på södertörn, och mina kursare bara stirrade på mig, helt förskräckta…) det är sant eftersom jag nu, efter åratal av övning, KAN uttrycka mig i skrift och hitta rätt ord och få fram exakt det jag vill få fram. MEN, jag har för den skull inte glömt bort att det finns många andra som också kan det, och det är deras rätta ord jag läser. respekt, heter det.

jag tycker inte att det finns nån som helst anledning att klanka ner på en bok eller en berättelse som sämre eller mindre värd än en annan. böcker och berättelser har mycket mer värde i sig än själva texten. om jag ska jämföra med musik: ibland hittar jag stor inspiration i låtar som nästan är bra, som skulle kunna vara bra, men som inte riktigt är det. jag tror att det är just själva bristen i dem som gör dem intressanta för mig. för det får igång min skalle. ofta är det de låtarna som är de bästa skrivarlåtarna.

…kanske svider det helt enkelt att det andra säljer bättre…? möjligtvis svider det också att folk tycker att den sk ”skräplitteraturen” är bättre…? well, tough. så har det alltid varit, och så kommer det förmodligen alltid vara. det är bara löjligt att tro nåt annat. det viktigaste, ur min synvinkel, är bokens/berättelsens förmåga att röva bort en från vardagen en stund. om dåligt skrivna deckare (nej, alla deckare är inte dåligt skrivna, men tex liza marklunds är det…:D) funkar för folk, leave them be. vill du inte själv skriva dåligt skrivna deckare, skriv nåt annat då. om din berättelse hjälper folk att rymma, då kommer den också nå framgång.

den tuffaste och klart svåraste uppgiften på ”kreativt skrivande” var utan tvekan att skriva en dålig text. det låter hur lätt som helst, men det är otroligt svårt. självcensuren är en mäktig instans, icke att underskatta. jag misslyckades åtminstone delvis. jag fick bokstavligen TVINGA ur mig nåt, och då lyckades jag (med liza marklund som ledstjärna, förlåt för det) klämma fram en text som fortfarande inte var dåligt skriven men som åtminstone var dåligt uppbyggd. alltså, dialogen var otydlig, texten innehöll faktafel och var osammanhängande, karaktärerna försågs inte med motiv för sina handlingar osv. anyway, det är en uppgift jag kan rekommendera.

free your mind.