:)

ååh det har snöat…!!

det är bara pyttelite och det är bergis bortsmält om några timmar, men ååh vad glad jag blir! *yay*

(jag är som en liten unge när jag vaknar, springer fram till fönstret för att kolla: ”har det snöat, har det snöat??”)

det är två år sen tiger dog. tiden går…

måste betyda att det snart är två år sen jag startade den här bloggen. (inte för att det fanns nåt direkt samband, men jag vet att det var ungefär då.)

Annonser

…mitt hjärta är inte rött; det är blått som dina ögon…

asså, sånt här ger mig skrämselhicka. fattar inte folk vilka konsekvenser det kan få?

plötsligt i såna här insändare så litar skribenten blint på att lagstiftning, politik och samhällsfunktioner fungerar problemfritt – trots att samma skribent troligtvis med jämna mellanrum (med rätta) beklagar sig över hur dåligt allting fungerar. säkert ogillar hon förfarandet med samvetsfångar i till exempel kina.

och ändå.

asså, lagstiftning mot kränkning av andra är bra – men det skulle vara intressant att veta hur många kränkningar som faktiskt hindras, som faktiskt inte utförs, på grund av lagstiftningen. jag skulle tippa på att antalet är ganska lågt. påfallande ofta är ju grova brott oöverlagda; alltså kan man inte komma åt de brotten med lagstiftning. för mig känns det mer som att lagstiftningen finns till för att handlingen ska vara straffbar efteråt.

tillbaka till dr phil: behöver man regler för nåt, så har man problem.

ta förbudet mot sex med minderåriga, till exempel. jag tänder inte på småbarn. jag behöver ingen lagstiftning som säger att jag inte får. andra behöver en sån lagstiftning – men det är tveksamt om de låter sig hindras av en förbudstext i en tjock bok.

säg att vi topsar alla. säg att vi sen upptäcker ett samband mellan dna och exempelvis pedofili. var hamnar vi då? kan man fängsla/särbehandla nån som löper större risk att begå såna brott i framtiden? och om man gör det, hur mycket befäster man inte en sån persons identitet som pedofil (dvs gör det till en identitet istället för en handling)? det blir ju lite som att okeja handlingen med orden ”det är inte ditt fel, du kan inte hjälpa det”. jag tycker: det är fan ditt fel och du kan fan hjälpa det. med en dåres envishet hävdar jag fortfarande att biologivägen är en riktigt farlig väg att gå.

det kommer ALLTID att finnas brottslingar, på gott och ont, och av skäl som känns ganska uppenbara. det finns nånting i regelbrytande som jag tycker är ganska – trösterikt, faktiskt. det ger mig lite hopp om mänskligheten. självklart är det svårt att se nån positiv sida i våldtäkter och mord och liknande, och jag hatar när folk visar bristande hänsyn till andra, men därifrån till att ogilla all slags regelbryteri är steget långt. tror det hänger ihop med mitt förespråkande av att man ska tänka själv och ifrågasätta allt.

utrymmet att göra det minskar i takt med kränkningarna av den personliga integriteten. ju mer av ett övervakningssamhälle vi har, desto mer utsatt blir demokratin. simple as that.

självklart kommer ett dna-register missbrukas. frågan är bara på vilka sätt.

*duktigt misspepp*

…men saisio känns som en blivande favorit.

och jag är glad för att vi var iväg igår. lagom roligt, men skönt att ha det gjort.

har aldrig sett en unge bli så glad över en tröja förut. värsta smajlet och ”mamma, den här vill jag INTE ha som pyjamas, den vill jag ha på dagis”. och du gillade muggen. blev lite jackpot med presenterna. *glad*

rent teoretiskt sett har jag köpt underkläder till dig. måste betyda att det är jag som är killen i förhållandet…

onsdagkvällen med ”stekta gröna tomater” var jättemysig. mina fingertoppar på din mage och din arm om mig. du somnade en stund och jag somnade en stund; så härligt…

och irregular. mm. längtar, finaste. du anar inte hur mycket. eller så gör du det.

i love your from the bottom of my pencil case
i love the way you never ask me why
i love to write about each wrinkle on your face
and i love you till my fountain pen runs dry

oh shirley, oh deborah, oh julie, oh jane
i wrote so many songs about you, i forget your name

”jag tror inte att det är en spricka.”
*yay*

”det kan mycket väl vara så att du har ont i en månad till.”
– inte fullt lika yay.

läser pirkko saisio. liking it.

och spånar på en novell till bangs tävling. riskerar med andra ord att rodna-lite-avdelningen i min bokhylla blir dubbelt så stor. men jag troor att jag har bra koll på vad jag vill skriva om.

älskar när dina grejer ligger kvar utspridda i min lägenhet. ett linne som hänger i badrummet, en kaffekopp på diskbänken, en skjorta borta vid skrivbordet. lypsylen på nattduksbordet har flyttat sig några centimeter närmare, det hänger två handdukar i duschen, och i tvätten ligger mina boxers som du sov i.

vill ha det så jämt.

…och vilka fina bilder du tog på mig… jag har världens bästa tjej…

…and i feel my feet as they touch the ground
and i’m happy just to be right there 
i wish that i could somehow share
the thing my stomach does when i think of us