…och linda perry anar nog inte hur mycket hon talar till mig…

Annonser

hört i kärrtorp:

”testa en bisolvon. jag tyckte att de hjälpte lite.”
[går och hämtar en. kommer tillbaka grimaserande]
”var den äcklig?” [road]
”det är mest konsistensen…”
”det är en svälj-tablett, älskling.”

…och du säger så fina saker.

det finns naivitet och så finns det naivitet.

som när jag köpte jäst i söndags i tron att jag skulle hinna baka bröd nån kväll den här veckan.

nu undrar jag mest när jag ska hinna tvätta.

– – –

tänkte beskriva mig själv som ”ofokad” ikväll, men rättade mig i sista stund och skrev ”felfokad” istället. stämmer mycket bättre när jag suttit här och drömt om min tjej när jag borde ha jobbat.

fast om vi ska snacka om ”borde” så borde jag egentligen skriva, och det har jag ju gjort.

kom på mig själv med att sitta och le på tunnelbanan hem.

inte för att jag tänkte på allt det som vi har att se fram emot, utan för att tanken tog mig tillbaka till en torsdagkväll på momma och till det kaxigaste jag nånsin gjort.

därifrån var det lätt att tänka vidare till kvällen innan. café 60 och dina svarta converse, hur du var varm och jag kall, och hur vi bytte plats. och sen gick vi där i mörkret på sveavägen och jag tittade mest ner på mina skor. eller dina, egentligen.

och äckelhörnan på vasagatan. där folk står och röker och super och kissar och kräks när de ska hem efter krogen. inte just då, men annars. där av alla ställen stannade tiden en liten stund.

och så spöregnade det hela torsdagen. det formligen vräkte ner. pride park var i en lergrop ute på gärdet.

momma, alltså.
du missade sista pendeltåget för att du gick över gamla stan med din hand i min, och du var så trött att du kunde ha somnat stående när vi väntade på nattbussen.

sen, några dagar senare, satt jag i kvällssolen på uteserveringen vid örebro slott med bästa grannarna m och j (du vet, då när jag drack den där cidern som än idag är det senaste jag druckit i alkoholväg), och m förtjust lockade ur mig allt som hade hänt. de som hade sett allt det som hände innan.

och fortfarande får du mig att le på precis samma sätt som då.

…i never knew anything about love before you…