börjar så smått landa på backgården och dagarna smälter in i varann. när var det vi var ute i skogen? igår eller i förrgår? *tänka, tänka*

och sen: jag vet inte…

dagarna går så fort, säger du.
men vi har ju hunnit massor idag, protesterar jag.
ja, men jag vill göra mer…

skönt att kunna glömma bort vad det är för veckodag och att det kvittar om det är fredag eller måndag. jobbade lördag, söndag och måndag, och det spelar liksom ingen roll. det är bara dagar, som alla andra.

pengar är en oro, men av nån anledning biter inte pengaoro på mig på samma sätt som oron över den förlorade egentiden och kreativiteten. pengaoro stannar vid just en oro, medan det andra ger mig magsår. därav det här valet att prioritera annorlunda.

– – – – –

idag ska jag mata min surdegsgrund för första gången och jag känner mig ungefär lika uppspelt som en femåring med en hundvalp…